Sida 227

med samma auktoritet som ni. Och jag
måste ju stanna här. Min man behöver
bergsluft, barnen havsbad. Man slits
mellan sina plikter.

Brenner vände henne ryggen; von
Hancken sa:

Tacksägelserna börja inströmma. Jag
hoppas att Markurell skickar Lotten
blommor. Men jag grunnar, jag! Lotten har
ju inte rått honom att resa. Varför säger
han det? Varför säger inte Lotten åt
Rödhättan att han ljuger? Varför säger
inte Lotten åt henne, att Markurell bör
resa? Börjar det kännas kusligt? Tänk
om Rödhättan sa: Vad vet ni om mig
eller Johan? Vad vet Lotten? Jag
grunnar! En människa som Lotten går inte
omkring i ogjort väder med lösa