Sida 241

på Rödhättans arm. Rödhättan
betraktade hennes hand med en intensiv,
förvånad och högdragen blick. Brenner tog
hastigt bort handen. Rödhättan gick.

Markurell riste på huvudet, suckade,
sa:

Ni är inte så värst vanlig.
Lyckligtvis. Om många vore som ni, skulle livet
bli ett ganska oberäkneligt och vågat
företag. Ni styr och ställer med folk,
som det faller er in. Somliga skickar
ni bort, andra tillåter ni stanna. Ni är
underligt ofelbar och ofelbart underlig.
Naturligtvis ska ni ha en avskedsfest.
Det blir en mycket kär anledning att
lägga våra känslor i dagen. Jag har satt
i gång förberedelserna. Platsen blir
kasinosalen. Håll er beredd i morgon vid