Sida 29

praktisk och enkel - just sådan att den
passar en allvarlig vetenskapare och
aktad docent.

Docenten på bordet samlade långsamt
och noggrant samman de spillda
tobakssmulorna, stoppade dem i pipan, tände.
Hon drog ett djupt bloss och blåste ut
det - om med flit eller ej? - mitt i
Lizzies vackra ansikte. Hon sa: Jaså!
Och du då? Du med dina
genomskinliga strumpor och spetsklänningar, och
urringningar och juveler och solfjädrar
och sminkväskor! Jag skulle tro att du
är lika mycket docent som jag!

Lizzie slog bort röken, sa: Allt ska
nog bli till belåtenhet. Men nu kom jag
att tänka på en sak. Blyg och tafatt som
du är, kan du inte reda dig ensam. Vi