Sida 287

lämnas osagt. De sakkunniga på platsen,
småbadianerna, illvrålade av förtjusning.
Brenner gned kinder och näsa med flata
händer, ett tecken av stark och glad
sinnesrörelse. I själva verket hade hon
icke sett någonting så märkligt sen den
tiden, då kära pappa lät Förfärans
Pudel dansa.

Ett badtält restes snabbt på estraden,
framför tältet ett rangligt berg av på
varandra staplade bord och stolar.



Svartingen försvann; efter några minuter
stack hans krulliga huvud fram i
tältöppningen. Naken till midjan, med vida
simbyxor, brandgult lysande mot den
bronsbruna salvade huden, dök han fram